Friggebod

Friggebod

Så vad är en friggebod?

En friggebod är en fristående komplementbyggnad som först endast fick uppnå en byggnadsarea på höst 10,0 kvadratmeter men som den 1 januari 2008 höjdes till 15 kvadratmeter med ett max på 3 meter till taknocken och antalet bodar inte längre är begränsat till två två som tidigare. Omgivningen avser den sammanlagda arean för alla bodar, attefallshus och uthus utan bygglov på en fastighet byggda efter 1979 då lagen om friggebod infördes.

Friggeboden kräver inget bygglov så länge den uppförs på tomt som är bebyggd med ett en eller tvåbostadshus, men får inte uppföras närmare än 4,5 meter från grannens tomtgräns utan dennes medgivande. Kommunen kan dock upphäva lovfriheten för friggebodar genom en detaljplan i ett område med värdefull miljö. För strandskyddsområde krävs dessutom dispens och inom 4,5 meter från gräns mot gata och allmänna platser kan friggeboden inte uppföras utan bygglov. Friggeboden måste också uppfylla lagens grundläggande krav på byggnader, t.ex. att den bör ha en form och färg som är estetiskt tilltalande, inte får medföra fara för trafiksäkerheten eller annan fara och att den inte får medföra betydande olägenheter för grannar i omgivningen. I friggeboden får man installera el men oftast krävs en bygganmälan till kommunen för installation av vatten och avlopp.

Både friggebod och attefallshus får byggas med källare enligt Boverkets regelverk.

Bygglov - Attefallshus

Attefallshus kan i vissa fall kräva bygglov

För en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller komplementbostadshus gäller att åtgärderna får utföras oavsett vad detaljplanen anger om t.ex. hur stor area som får bebyggas på varje tomt, men tänk på att det som uppförs måste anpassas till omgivningen. Byggnadsnämnden kan i detaljplan bestämma att åtgärden kräver bygglov om den utförs i en värdefull miljö. Bygglov krävs också om åtgärden ska utföras på byggnader eller i bebyggelseområden som är särskilt värdefulla.

Om du vill bygga attefallshuset inom eller i anslutning till områden som utgör riksintresse för totalförsvaret gäller ibland särskilda regler. Kontakta byggnadsnämnden i din kommun om du är inte är säker på vad som gäller i ditt område.

Mer om bygglov

Vad får jag använda mitt Attefallshus till?

Vad får jag använda mitt Attefallshus till?

Till skillnad från friggeboden får attefallshuset inredas som självständig bostad, som får användas både som fritidsbostad & permanentbostad. I så fall är den ett komplementbostadshus. Det är också möjligt att använda det som komplementbyggnad, t.ex. uthus, garage, förråd, trädgårdsväxthus, gäststuga, bastu & båthus.

Ett attefallshus ska följa Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS. t.ex. ska ett attefallshus som man använder som ett komplementbostadshus för permanentboende ha alla bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad. Det är då exempelvis funktionerna inredning & utrustning för matlagning & personlig hygien samt möjlighet att förvara saker. Attefallshus som ska användas som komplementbostadshus för permanentboende ska också vara tillgängliga & användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Vart får man ställa ett Attefallshus?

Var får attefallshus ställas?

Var får attefallshus placeras?

Om du bygger Attefallshuset närmare gränsen än 4,5 meter behöver man ett medgivande från berörda grannar. Säger grannarna nej får byggnadsnämnden avgöra genom att du ansöker om bygglov.

Strandskydd & järnvägsområde

Det krävs tillstånd enligt miljöbalken inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 meter från hav, sjö & vattendrag. Nära järnvägsområde finns särskilda regler. Kontakta byggnadsnämnden om du är osäker på vad som gäller i ditt fall.

Skiss attefallshus

Storlek på attefallshus

Ett attefallshus får uppföras i bostadshusets närhet. Den högsta höjden från mark till taknock får vara 4 meter. Du får bygga flera attefallshus om du vill, men den totala byggnadsarean får inte vara över 25 kvm2. Huset kan användas antingen som en självständig bostad (komplementbostadshus) eller som t.ex. ett förråd, gäststuga eller garage (komplementbyggnad).

Byggnadsarea - Attefallshus

Byggnadsarea

Area & volym för husbyggnader

Area & volym för husbyggnader beräknas i Sverige enligt mätregler som fastställdes av Svensk Standard SS (021054:2009). Den standard som gäller nu fastställdes 2009-08-13 & tillämpas vid area- &  volymberäkningar för alla slags husbyggnader, såväl nyproduktion & befintliga. Även vid planering, hyressättning, taxering, värdering eller förvaltning skall standarden tillämpas. En myndighet kan dock föreskriva särskilda regler som alltid ska beaktas.

I Standarden använder man ofta ordet area som benämning av en ytas storlek, anledningen är undvika en förväxling med tidigare använda termer som “bostadsyta” eller “lägenhetsyta”, eftersom dessa byggde på andra mättekniska förutsättningar.

I denna artikel ges enbart en översikt över de viktigaste mätreglerna med några exempel gällande bostadshus. För exakt uppmätning av exempelvis bostadsutrymmen med snedtak (utbyggd vind), av industrilokaler eller hur mätvärden avrundas måste man skaffa hela standarden.

Takkupa - Attefallshus

Takkupa

Takkupa eller vindskupa kallas den del av taket som sticker ut som ett fönster, dock inte i takets lutning, utan som en egen byggnadsdel med ett vanligt lodrätt stående fönster samt ett eget tak och egna ytterväggar.

Stefan Attefall

Jan Stefan Attefall, ursprungligen Lindström är född 21 augusti 1960 i Lycksele i Västerbotten. Han är en svensk politiker i Kristdemokrerna & var mellan 5 oktober 2010 & 3 oktober 2014 Sveriges civil & bostadsminister. Som bostadsminister var han med om att få igenom de bygglovbefriade attefallshusen som fick sitt namn efter honom.

Attefall är fil.kand. i statskunskap & nationalekonomi. Han är son till båtbyggaren Konrad Lindström men antog sin mammas  Solveigs efternamn Attefall som vuxen. Stefan Attefalls bror Anders Sellström är också kristdemokratisk politiker. Attefall gick i tonåren med i KDS & fick snart politiska uppdrag. Attefall var förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet  år 1986 till 1989 & chefredaktör för Kristdemokraten år 1989 till 1991 samt år 1995 till 1998.

Han var riksdagsledamot år 1991 till 1994 & åter år 1998 till 2010. Sedan 2006 tillhörde han Jönköpings valkrets efter att Stefan Attefall har flyttat till Jönköping. Han var år 2002 till 2010 gruppledare i riksdagen för sitt parti & var år 2006 till 2010 ordförande i Finansutskottet. Han har också tidigare varit ledamot i Finansutskottet år 1991 till 1994 samt Arbetsmarknadsutskottet år 1998 till 2006. Attefall har även varit ledamot av riksdagens valberedning samt Krigsdelegationen. Attefall har varit ledamot i Kristdemokraternas partistyrelse år 2001 till 2015.

Attefall är ledamot i styrelsen för Civitas, Institut för politisk filosofi, & var under åren 2004 till 2010 ledamot i styrelsen för Högskolan i Jönköping, entledigad 14 oktober 2010. Sen hösten 2014 var han ersättare i riksbanksfullmäktige & sedan 2015 ordförande för det kommunala bostadsbolaget Vätterhem. Han har drivit det egna företaget Solidus AB med fokus på rådgivning & analysarbete.

Attefall gifte sig 1986 med psykologen Karin Hansson, men är efter skilsmässa gift för andra gången sedan 1996 med journalisten Cecilia Hjorth Attefall som är ordförande i Erikshjälpen & ordförande i äldrenämnden i Jönköpings kommun. De har tre barn tillsammans, en son & två döttrar. Familjen är bosatt i Jönköping.

Stefan Attefall är vald till ordförande i RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation 2017.

 

 

Totalhöjd Nockhöjd

Nockhöjd

Nockhöjden är den högsta höjden/punkten byggnadens takkonstruktion. Om byggnaden t.ex. har ett pulpettak och därför inte har någon taknock räknar man från den högsta delen av t.ex. pulpettaket. Skorstenar & liknande räknas inte med. Höjden räknas från markens medelnivå invid byggnaden. Ligger byggnaden närmare än 6 meter från allmän plats räknas höjden från markens medelnivå på den allmänna platsen.